Förfall och restaurering

Förfall och restaurering

Efter beslutet om rasering fick Kungälvsborna lov att ta sten från ruinen, vilket tacksamt togs emot. Idag kan man se stenar från Bohus fästning i husgrunder och murar längst Östra och Västra gatan i Kungälv.

1838 förbjöd kung Carl XIV Johan all vidare rasering av Bohus fästning, av kulturhistoriska skäl.

Under ledning av överste Claes Grill inleddes konserveringsarbeten vid sekelskiftet 1900 och 1925 övertog statliga byggnadsstyrelsen ansvaret för Bohus fästning. 1934, under ekonomiska kristider, inleddes restaureringsarbeten som utfördes av arbetslösa.

Då uppfördes bl a huvudporten, som därför bär kung Gustav V:s namnchiffer.

”Landet vid Göta älvs mynning – det gamla nordiska gränslandet – är en de döda städernas och fästningarnas dal. Av alla de städer och fästningar, som före Gustav Adolfs Göteborg byggts här, ger i våra dagar endast Bohus slott en erinran om svunna tider. I mäktig storhet reser sig ruinerna av Bohus – en norsk, dansk och svensk fästning – över Göta älvs mynning”. C Weibull