Bohus – ett fruktat fängelse

Bohus – ett fruktat fängelse

För de nordiska länderna har Bohus fästning genom historien haft en nyckelroll som både slott och försvarsverk. Men visste du att fästningen också har varit ett fängelse?

Bohus –  ett fruktat fängelse

Bohus fästning användes som fängelse under nära 500 år. Här får du som besökare ta del av obehagliga inslag ur Kungälvs och Bohus fästnings historia. Du kan bland annat få veta mer om olika bestraffningsmetoder genom åren, fästningens fångutrymmen och om rysliga livsöden som ägt rum på eller i närheten av Fästningsholmen. Har du någon gång provat på att sitta fastlåst i en skambänk eller stupstock?

 

Fängelse från början till slut

Under fästningens verksamma år (1308-1786) har dess funktion och betydelse minst sagt varierat. När fästningen grundades 1308 var syftet att försvara Norges sydligaste gräns från fiender. Under Kalmarunionens tid var det annorlunda; då var slottet med dess strategiska läge i stället ett viktigt residens och maktcentrum varifrån de nordiska rikena styrdes av en gemensam regent.

Fram till att den svenska handelsstaden Lödöse flyttades söderut på 1470-talet hade fästningen även haft en viktig funktion för att kontrollera handeln längs med Göta älv och bringa tullinkomster till den dansk-norska kronan.

Fästningens funktion som norskt gränsförsvar varade fram till freden i Roskilde 1658, då bland annat Bohuslän tillföll Sverige. Fästningen förlorade då sin viktiga ställning som gränsförsvar, vilket gjorde att dess militära betydelse minskade. Samma år påbörjades bygget av en ny fästning, Carlstens fästning på Marstrand, för att i stället försvara den nyvunna gränsen.

Under de år som fästningen varit i bruk hade den dock en funktion som aldrig upphörde oavsett om den varit i norsk eller svensk ägo: att inhysa fångar. På så sätt går det att argumentera för att Bohus har varit lika mycket ett fängelse som en försvarsanläggning.

Redan på 1300-talet fungerade fästningen som ett fängelse för såväl politiska fångar som allehanda lagbrytare. Den fick dock en extra tydlig ställning som fängelse från och med att Bohuslän hamnat i svenskarnas händer 1658. Efter ett par återtagningsförsök av danskar och norrmän under 1670-talet skedde inga fler stridigheter på fästningen, och den skulle komma att användas som fängelse i mer än 100 år framåt till dess att den överges 1786.